Tänk vilken tur!

Ja tänk vilken tur jag har haft,jag har fått chansen att äga två helt underbara kaniner.Ja först fick jag ju Ludde och nu har jag ju Olli!
Gud jag mins så väll hur det gick till,asså hur jag fick Ludde.Jag hade tjatat och tjata i flera år om ett eget djur.Men mamma sa nej du är fär liten,nej du klarar inte det.Ja gud va vi bråkade om ett eget djur ibland.Men sen så fick Melissa en hamster,lilla Milou.Då vill jag ju också ha en hamster såklart.Men då sa mamma så här.Okej,vi lånar Milou och ser hur det går för pappa tål inte päls djur.Så vi lånade milou en vecka för Melissa och dem skulle bort så vi fick bli hamster vakt kan man säga.Men pappa tålde ju inte honom.Gud va ledsen jag blev.Sen kom melissa och jag överens om en plan,vi skulle skaffa en ute kanin tillsammans.Mamma och Berith gick med på det så då börja vi planera.Sen började vi "bråka" Om den här kaninen.Vi bråkade inte på riktigt utan vi gjorde så att vi skulle få varsin kanin.Det fick vi ju och det var den bästa dagen i mitt liv kan jag ju säga.
Sen så kom Ludde entligen hem och jag va ba SÄHÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄR glad kan jag ju säga.Ja va hel över lyklig.
 
Sen gick tiden,han blev stor och vi fick en väldigt bra reltion med varandra.Sen blev han ju bajsig,han hade ett magproblem så han bajsa ner sig hela tiden.Sen en dag kom mamma hem och då hade och pratat med Ann,Jag trodde att Ann hade hittat någon lösning på varför han va så bajsig.Men det va inte så.Utan mamma sa vi måste ta bort Ludde.Ja fattade inte något jag bar föll ner i gråt och grät och grät och sen så grät jag lite till.Sen så slutade jag gråta och sen grät jag lite till.Så jag höll på så i typ 2 dagar tror jag.Sen så va han bara borta en dag.Gud vad jobbigt det va.
Gud kan ju säga att jag håller in tårarna rejält när jag skriver det här.
Men det va i alla fall vad som hände med Ludde,då vet nu varför så ni behöver ju inte undra längre nu.För ibland kommer ju namnet Ludde upp..
 
Men nu efter Ludde fick jag ju Olli.Och han är lika underbar han.Hoppas ju bara att vi kan får lite längre tid tillsammans en ett drygt år.Men det tror jag för Olli mår jätte bra.Han är pigg,glad och BÄST..
Ludde och jag,här var tiden som aldra bäst!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback