Vissa saker får man lära sig.

Ja ibland måste man lära sig själv,att lära sig att leva med en.Att ställa om från en person till en annan,Man kan ju inte åka i samma rels hela tiden liksom.Och det kan ställa till ibland...Saker förändras,personer förendras.Kan va en person den dagen,men en helt annan andra dagen.Man blir förvirrad & vet inte vad man ska göra.Ska jag dissa hon/han eller fortsätta i samma spår?Det vet man ju inte.Att leva med samma personer under en hel somma,alltid lika dant.Dem beter sig likadant varje dag.Sen börja i en helt ny skola,helt ny klass,med helt nya personer är inte det lättaste.Många personer förstår man sig bara inte på..Vissa är så himmla självklar,vissar vad vill deräkt.Medans andra sitter där och "nja ja vet inte.Nej det är nog ingen bra idé" Men varför?Om man inte vågar så vinner man ju inte.Man måste våga va lite "på" Säga vad man vill och vissa hur man vill bli behandlad.Annars kommer man få problem...Du måste vissa att du är du och vill bli behandlad på det här sättet PUNKT.
 
Annar kommer du bli behndlad som en disktrasa kan jag säga.Jag har aldrig blivit behndlad så,kommer aldrig bli det heller.För jag vissar alltid vad jag vill,säger att här är jag och ja vill bli behndlad såhär.Man måste ju liksom ALLTID bli respekterad för den man är.Men man ser ju alltid folk.Som står ensamma och mest funderar.Men varför?
 
Gå in och ta lite plats,säg här är jag...Va med,prata,ha kul.Va med kompisar,inte sitta ensam.Och om man inte har kompis får man väll försöka vissa lite mer vem man är.Gå liksom in i gänget,va med och bilda ett stort gäng där alla är kompisar.Sen har man ju alltid kompisar som är närmre en dem andra.Men titta inte bara på utseéndet,titta på personligheten istället.Tänk inte såhär "Hon har rött hår.Ne usch hon är säkert jätte dum" Utan tänk att man ska bli kompis med alla.De klart,ja är inte bästis  med alla.Men jag har inte heller emot någon,ja är liksom lite med alla....
Så våga ta plats,våga va den du är,våga va med och våga ha lite attetyd..För du ska ju inte bli behndlad hur som helst.....

Det här är en bild som säger mycket,som säger vem jag är.Och jag saknar att va i stallet så sjukt mycket kan jag säga..Men jag vet inte när jag ska åka det..Tror att det kommer bli onsdagar!Usch,att man kan sakna något så mycket är helt sjuk.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback